Är ganska nyligen hemkommen från en heldag i Stockholm. Har varit hos min syster och hennes 19 dagar gammal bebis. Jag tyckte han var underbar förra gången, men idag förlorade jag verkligen mitt hjärta..! Så himla söt, lugn och underbar. Massvis hade hänt på bara 1,5 vecka. Nu var han mer vaken och han var inte lika gul i huden som förra gången. Jag känner att jag älskar honom redan! Så himla gullig. Det är en underbar känsla att känna så här, fast han inte ens är min egen. Hur ska då föräldrar känna till sitt eget kött och blod? Tror nog att jag ska lägga mig nu med denna känsla av att vara uppfylld av honom. Längtar redan till nästa helg när jag får se honom! (Självklart var det mysigt att träffa min syster också, hon är alltid lika gullig och fin).

 Kram och sovgott

Puh, är helt slut efter allt stressande med att städa och greja innan mina vänner skulle komma ikväll. Hann bara få upp en julgardin i köket, men det gick ändå;) Adventsstjärna och adventsljusstake finns i två av fönstrena, mysigt. Har inte så mycket julstämning, men det kanske kommer.

Blev en ganska positiv dag idag. Har hunnit med massvis med saker, som städning och en långpromenad på över 12 000 steg, i regnet. Sen fick jag semesterersättning från i somras så jag iaf kunde betala mina räkningar. Positivt! Skönt att slippa låna av mina föräldrar till räkningar. Fick också ett meddelande av enhetschefen till tjänsten som arbetshandledare. De hade inte glömt bort mig, men det hade varit tyst pga sjukdom i anställningsgruppen.

Under kvällen har vi pratat om livet i allmänhet, både roliga och tråkiga saker. Men det viktigaste var att vi kunde visa våra känslor eftersom vi var bland riktiga vänner. Ett barn var med som fick åka runt bland tre av oss. Har en massa snorfläckar på tröjan, men det gör inget för det var så mysigt att gosa med den lilla.

Under kvällen ringde enhetschefen för det nya stället jag börjat jobba på. Hon hade sett att jag sökt en tjänst som hon skulle ta över och bli chef över. Hon berättade att hon gärna ville träffa mig i nästa vecka eftersom hon hört så gott om mig av de jag jobbat med på nya stället. Kändes jättekul! Hoppas verkligen det här ger något ifall jag inte skulle få tjänsten som arbetshandledare:) Ibland är det inte så tokigt att jobba som timvikarie. Får väl hoppas att jag har en bra dag och kan ge ett gott intryck. Brukar ju bli så nervös vid intervjuer, men nu verkar det som att jag bara ska träffa henne och hon lät ofarlig på telefon iaf;) Gud, min kropp värker och skulle verkligen behöva massage. Men det är bara att ställa sig i diskbaljan istället. Åker ganska tidigt till Stockholm imorn, blir en heldag med syster och hennes söta lilla prins:)

Kram och sov så gott.

Godmorgon! Har sådan träningsvärk i kroppen. Jag simmade igår så det kan vara efter det. Men jag gick och storhandlade igår och lyckades plocka i alldeles för mycket i kundvagnen. Fick packa tre fulla kassar plus att jag köpt en stavmixer och flera påsar te som jag hade i min handväska. Allt detta skulle jag släpa hem i några kilometers gångväg. Jag är tacksam över att det finns så många parkbänkar i stan! Fick stanna ett x antal ggr på vägen hem, kändes som att mina armar bara blev längre och längre. Tänkte att jag kanske skulle ta upp min boxningskarriär igen efter detta nu när armarna hade blivit längre;) Hade nästan kramp i armarna efter ett tag. Fick ha handväskan på axeln och en påse i vänstra handen, två påsar i högra. Det värsta var när jag fick lite gungning på de två påsarna i högra handen, var jobbigare att gå då.

En vänlig kvinna som hade jobbat på bondgård tidigare, hjälpte mig med två påsar genom en lång park. Kändes som att hon var som en skänk från ovan. Jag sa till henne att jag var glad att jag inte bor i Afrika och får släpa vatten varje dag... (Måste försöka tänka positivt.) Jag hade mött flera män på vägen, men de gick bara förbi... (Tror inte män klarar det där riktigt att släpa påsar, eller så såg jag inte tillräckligt hjälplös och snygg ut för att de skulle vilja hjälpa mig;)) Jag vägde mina påsar och väskan när jag kom hem, drygt 17 kg hade jag släpat hem så..! Snacka om att mina underarmar och rygg värkte! Sen var det bara att försöka ladda om och laga mat för att sedan gå iväg för att simma. Inte det bästa om man redan har ont i ryggen, men det var väldigt skönt ändå. Bubblandet efteråt var verkligen välbehövligt. Men när jag kom hem var min rygg helt förstörd, fick ligga på spikmatta under kvällen och sedan inatt har jag haft aloe heat lotion på. Skönt!

Känns väldigt hoppfullt nu när jag kollar på nyheterna. De säger att beteendetare är bland annat ett av yrkena där det kommer finnas ett överskott i framtiden. Finns redan ett överskott nu i den här staden jag bor i. Är ju inte så roligt när man pluggat på högskola i över 4 år och har stora studieskulder. Blir lite arg på mig själv för att jag inte pluggade klart på en gång, istället för att dra ut på det. Men man kan alltid vara klok i efterhand. Sen har det faktiskt hänt en del under de här åren som påverkat mig på ett och annat sätt. Ringde precis till enhetschefen som intervjuade mig för jobbet som arbetshandledare, men det var bara telefonsvararen som gick igång. Lämnade ett meddelande, kände mig skakig efteråt. Puh, snart kommer väl domen... Vill inte ringa min kompis som jobbar på tjänsten, känns som att jag sätter henne i en konstig sits ifall hon vet om den andra fått tjänsten. Det är bara att vänta och se helt enkelt..!

Skulle gå iväg till en kompis idag, vi skulle egentligen ha träffats igår men vi sköt upp det tills idag. Men nu messade hon och berättade att hennes barn sovit dåligt inatt så vi skulle ta det i nästa vecka istället. Man får väl räkna med detta när man umgås med småbarnsföräldrar, men det är inte alltid kul. Fast det är väl bara att gilla läget. Pratade med min syster igår i telefon och vi kunde inte heller prata så länge som vi brukar kunna för att hennes lilla kille gnydde och grät. Blir nog en helt annan situation nu. Ska dit imorgon, ska bli kul och mysigt. Gör inte så jättemycket att träffen blev inställd idag för det skulle nog bli stressigt annars. Ska ha mina gamla gymnasiekompisar över ikväll och då skulle jag gärna vilja hinna städa innan och ta fram julgardiner och julstjärnor. Vi ska träffas och äta tacos (handlade en del till det igår) och så ska vi bestämma inför julklappsbytet. Vi är fem st som alltid har julklappsbyte innan jul, det har vi haft sedan vi gick i gymnasiet så det är ju över 15 år sedan. Väldigt mysigt, speciellt nu när tre av oss har barn så det blir lite extra mysstämning. Blev ingen dammsugning igår efter mitt handlande, kanske förståeligt så det får bli nu istället. Ha det gott! Kram

Hallå! Igår var en riktig deppardag. Jag har fortfarande inte fått något besked om jag har fått jobbet eller ej. Men känner heller inte att jag kan sitta hemma och vänta, jag har ju faktiskt en mobil, ingen fast telefon och mobilen kan jag ju ta med mig. Var meningen att jag skulle till en kompis nu på förmiddagen, men det blev inställt. Kan lätt bli att jag blir lite passiv och fastnar framför datorn istället. Men nu ska jag sätta fart och göra lite nytta.

Ska ut och gå så jag får lite frisk luft och får ihop mina 10 000 steg. Sedan ska jag gå iväg och handla present, byta en tröja som krympt i tvätten, köpa goda tesorter och sen gå iväg och storhandla. Ja, iaf handla så mycket som jag får med mig. Har ju ingen bil längre. Sedan ska jag försöka hinna dammsuga och slänga källsortering innan jag ska iväg och simma ikväll. Självklart måste jag ju laga lite mat innan dess också. Ja, det finns och göra. Helst tänkte jag också hinna med och skicka iväg några jobbansökningar innan simningen, men det finns ju en kväll också..! Vem har sagt att det måste vara tråkigt att vara arbetssökande?

Pratade med en kompis igårkväll och hon ojjade sig om hur tråkigt det måste vara för mig att vara hemma om dagarna. Visst, hade JAG fått välja så hade jag ju hellre jobbat. Men annars får man väl göra det bästa av situationen. Det går inte att gå runt att tycka synd om sig själv hela dagarna. Visst, vissa dagar känns ju livet som piss, men jag kan ju inte heller deppa ihop och tycka att livet alltid är tråkigt. Vissa dagar är ju livet bara helt underbart, utan att något speciellt har hänt. Det är bara en bra dag. Det är då jag njuter som bäst, trots att jag är arbetssökande..! Ser fram emot simningen ikväll, är så skönt att simma samtidigt som jag kan prata lite skit med en kär vän. Det välförtjänta bubblandet efteråt är också väldigt skönt:) Ha en bra dag!/T

Hallå! Är mitt tredje inlägg idag. Men är också en sån här dag då jag känt mig väldigt ensam och funderat på livet. (Fick också lov att resa mig från soffan då det kom äcklig cigarettröklukt in i min lägenhet från trappuppgången) Gick precis in och kollade efter vilka trafikkällor som fanns för att komma fram till min blogg. Hittade då andra bloggar som skrev om singel, livet och 30. En hade skrivit ett inlägg om hur hemskt "hon" tyckte det skulle bli ifall hon blev singel när hon nästan skulle fylla 30. Hon var inte nöjd med killen hon var tillsammans med, men valde hellre att stanna i tristess och leda än att bli singel för att hon tyckte hon var för gammal att bli singel. Aldrig att jag skulle göra det! Då är jag fan hellre singel och ensam, än ensam i ett parförhållande..! Och vem bestämmer när man är för gammal för att separera? Jag skulle hellre vilja att min mormor som är 90 separerade från min morfar (om han varit i livet) om hon fick bli lite lycklig de senaste åren. Eller är alla så rädda för ensamhet att man lider istället?

Risken är väl dock att jag kommer bli jäkligt tjock om jag kommer vara ensam länge. Har ätit allt jag kommit över ikväll känns det som. Var till ÖB med mamma igår och då köpte jag på mig en del nyttigt, men också en del onyttigt. Bland annat pepparkakor och salta kex i form av fiskar. Köpte även dumlesnacks och en chokladask. Chokladasken köpte jag till min mormor som jag tänkt ge i julklapp. Mm, just det ja. Den lyckades jag ju öppna ikväll, tog bara en bit, men det får bli bjudgodis på onsdag istället när mina gymnasiekompisar kommer. De salta kexen har slinkit ner lite då och då ikväll. "Fick lov" att äta några under tiden jag lagade mat. Maten var klar väldigt tidigt ikväll och blev proppmätt (laxfilé och tagliatelle med soltorkade tomater plus körsbärstomater). Trots detta så kunde jag ändå trycka i mig nästan halva burken kex under tiden jag kollade på "Vänner" (älsklingsserie fast man sett det ett otal ggr).

Eftersom maten blev klar så tidigt och jag frös lite ikväll så satte jag på tevatten till programmet "Ullared". Till det fick jag ju lov att äta minst 10 pepparrkakor med smör på... Ja, just det ja. Det går bra med min viktminskning. Speciellt sådana här dagar när jag känner mig ensam och nere. Får väl hoppas på att det inte blir såna här dagar så ofta. Hoppas ju så på att få ett jobb. Känns också mer "legalt" eller ok att träffa någon då. För vem vill träffa en tjej som är 32 och inte har det ordnat för sig med jobb? Läste en annan blogg ikväll och hon skrev att hon var 29 eller 30 och mitt uppe i karriären. Det är väl mer vanligt att det är så i min ålder. Har iaf gjort ett försök och skickat iväg en ansökan ikväll. Men är inget direkt jobb jag vill ha, så det känns ju inte som ett steg i rätt riktning. Nej, måste nog ta mig i kragen och kolla och söka lite fler jobb. Får inte deppa ihop nu. Snälla, peppa mig lite nån. Och har ni tips på hur jag kan få ett jobb, ge mig gärna detta i form av en kommentar. Eller bara tyck till. Jag tar tacksamt emot.

Vad gör jag för fel? Jag skickade ett sms till en kompis som jobbar där jag sökt jobb. Nu skrev hon att en tjej de intervjuat i förra veckan var där och provjobbade. Tjejen hade bett om det själv, men känns ändå som att om de hade bestämt sig för mig hade de inte gett henne chansen att provjobba ens. Jag tror jag ger upp snart. Jag vet inte vad jag ska göra, men troligen gör jag ganska mycket fel. Känns som att det är kört att jobba inom kommunen. Eller så är det att jag inger ett så nervöst intryck. Kan ju också vara att jag inte har några bra referenser. En av mina referenser sa att hon skulle ta upp det här med olyckan som något negativt. Ska det förfölja mig hela livet? Det var ju inte mitt fel att jag blev påkörd!

Ja, ja, det är väl inte helt kört än. Men ganska mycket tror jag..! Kan inte oturen vända? Trodde den hade gjort det, men tydligen inte helt. Nu är det bara och vänta och se, men får nog vara beredd på ett negativt besked. Blir så ledsen.

Hallå! Är så himla seg idag. Det har regnat inatt och därmed en orolig natt. Ska sätta fart och gå iväg och träna snart, men det har jag tänkt i några timmar..! Går också och hoppas och väntar på att de ska ringa och ge mig ett positivt besked om jobb. Tänk vad skönt det skulle vara! Om jag inte får jobbet får jag väl börja på ruta ett igen. Har ju sökt några jobb, men inte alls många. Har ju ändå känt att jag haft en god chans att få detta jobb, men det kanske jag inte alls har. Det kommer visa sig under veckan iaf. Håll tummarna för mig är ni snälla, det behöver jag!

Hej! Lika vackert som världen kan bli av vackert väder, lika dystert kan det det bli av det tråkiga grå vädret. Iaf när man tittar ut. Inväntar min mor om några timmar, då ska vi gå ut och gå. Är alltid skönt att komma ut. Ska få lite pengar eftersom vi sålde min bil igår. Känns skönt, eftersom jag har 100 kr kvar denna månad plus att jag inte vet när jag kommer få pengar härnäst. De håller på att utreder om jag ska få sjukpenning, plus att jag har skickat iväg papper om a-kassa i veckan. Kan väl hoppas på att jag kan få båda. Då skulle jag helt plötsligt känna mig rik, en ovanlig känsla.

Hade en väldigt bra dag igår på dan. Berättade i mitt förra inlägg om att jag hade köpt en ärmlös top igår. Glömde då berätta att topen var lite tajt och besvärlig att få på. När jag sen skulle ta på den igår kväll efter att jag duschat så gick det verkligen inte att få på mig den! Fick ta av mig BHn jag hade tänkt ha på mig och dra ner kjolen. Försöka andas... Puh. Var fortfarande lite varm sedan duschen, men det var bara att försöka ta det lite lugnt... Lättare sagt än gjort, men topen skulle på! Hur kan man öka i omfång på några timmar bara? Fick börja tänka på om jag hade ätit något med laktos eftersom jag är laktosintolerant, svullnar lätt om magen ifall jag ätit laktos. Och jo, jag hade ju ätit en focaccia med brie och smält ost... Kändes som att det fattades några cm för att att jag skulle få igen dragkedjan i sidan. Men det gick till slut:) Skam den som ger sig!:)

Sen att jag fick sitta som en stelopererad kärring under hela kvällen var bara en parantes..;) Men det hindrade mig ju inte att äta kladdkaka, godis m.m Kände mig ganska fin, fick lockar i mitt hår under kvällen då en av tjejerna  på festen jobbade som frisör i vanliga fall. Var ok på förfesten, sen gick vi ut på Harrys. Var mycket folk, men tjejerna ville mest vara nere och lyssna på trubaduren. Blev inte så mycket dans som jag hade hoppats på. Tyckte jag såg rakade huvuden överallt, 25-åringen är rakad. Men såg honom aldrig ute och vi hördes aldrig av. Kanske lika bra det då han är upptagen. Jag vill inte vara hans språngbräda, vill heller inte vara orsaken till att det tar slut. Har fått för mig att jag sett hans tjej överallt denna vecka, fast jag inte vet hur hon ser ut i verkligheten. Har bara sett kort på henne. Har haft fruktansvärt dåligt samvete gentemot henne, fast vi inte gjort något direkt. Men räcker väl med att vi flirtat på sms.

Mitt ex hade hört av sig under dagen och kvällen. Han hade fiskat lite om jag skulle ut under kvällen och om han inte kunde komma och fika inatt... Men svarade inte på det sista, tyckte bara det var konstigt. Såg honom ute och vi hälsade bara. Han messade när det var 40 minuter kvar innan stället skulle stänga. Försökte svara på messet om det var slut mellan honom och tjejen, men telefonen krånglade. När jag gick hem såg jag honom stå utanför ett annat uteställe och vänta på någon. Tyckte han såg lite vinglig ut på benen. Jag gick fram och sa att jag inte hade kunnat svara, men jag frågade om det var slut mellan honom och tjejen. Ingen kommentar var svaret. Tyckte det var ganska konstigt. Samtidigt kom det en lite småmullig tjej ut från utestället som han hade väntat på. Vi tre gick tillsammans i ungefär 50 meter, kändes väldigt konstigt. Samtidigt kände jag inget direkt när jag såg honom gå iväg med den här tjejen. Såg dem lite senare på vägen och de var nog på väg hem till honom. Jag reflekterade över att jag inget kände, tyckte mer synd om honom. Eller tycka synd kanske inte är rätta ordet. Men just det här behovet av att han måste ha någon, sökandet efter någon. Kände bara att han var på ruta ett igen, sån han var innan vi blev tillsammans.

Jag känner att jag har kommit så mycket längre än honom. Visst hade det varit mysigt att ha haft någon att krama inatt. Men jag känner inget behov av det just nu. Känner jag ett stort behov kan jag ringa och fråga om jag får låna "min" hund. Det räcker gott och väl just nu. Det här med sex tänker jag mer: Dumt att väcka den björn som sover..! Jag känner att den här gången är jag en så mycket mognare singel än vad jag varit tidigare. Jag känner inte ett lika stort behov av bekräftelse, utan vill mer att mitt övriga liv ska ordna upp sig först. Ja, jag är nog ganska nöjd med mina beslut just nu. Kram