Var hos en kompis och hennes familj ikväll. De har flyttat till ett hus från 70-talet. Det var ett gammalt pensionärspar som hade bott där och det såg ut därefter... Det var iof nya vitvaror i köket, men tapeter, tak, badrum behöver bytas samt nytt yttertak. Det kommer nog ta sin tid med två småbarn som springer runt överallt...

Var ett tag väldigt kaotiskt med barnen där man nästan måste skrika för att överrösta dem. Jag längtar ibland efter barn, men när jag kommer i sådana här situationer är jag väldigt glad att jag bara är där på besök för en stund. Längtar inte efter att leva i det där kaoset varje dag. Speciellt inte om allt kommer existera kring barnen. Jag lyssnade på min kompis och hennes sambo idag när de pratade. Det var samtal om att dottern hade ramlat, eller hur fort hon somnat, och om att sonen skadat fingret och om hans hosta m.m Hallå, var glömde de bort varandra? Det slog mig hur tråkigt allt verkade och hur trötta de var som småbarnsföräldrar.

Ibland kan jag känna mig riktigt nedslagen att jag inte har barn än, eller tanken på att jag kanske inte kommer få barn. Men samtidigt så när jag kommer in i sådana situationer känns det som lyx att jag har turen att sova till 10 på morgonen om jag vill, utan att ha blivit väckt flera ggr under natten.  Eller att jag kan sitta och äta min mat utan att bli störd tusen ggr. Jag skrev ett sms till min pojkvän ikväll att vi får lova att ta hand om den tid vi har nu och att vi inte bara får prata om barnen om vi får barn. Jag kände också att det inte är lika bråttom med barn, vi kan nog vänta några månader till. Om typ ett halvår, då kanske vi kan börja försöka. Sedan åker han på sjöpraktik i drygt fyra månader. Blir jag inte med barn innan kan vi försöka igen när han kommer tillbaka. Det känns inte som jag har lika bråttom nu längre och det är väl skönt det. Det är nog viktigt att vi bygger en grund att stå på först innan en 3:e person kommer in i våra liv. Den biologiska klockan får fortsätta ticka, det är upp till mig om jag ska bli stressad eller inte.

Hallå!

Det var verkligen länge sedan jag skrev i den här bloggen. Med 2010 kom det lycka, välgång och en feel good-känsla:)

Jag har nu ett fast jobb som jag trivs med, känslan att få in pengar varje månad är så skön. I april träffade jag en flirt i badhuset. Vi pratade om vad vi sysslade med i livet, men bytte inget telenr och vi frågade inte ens vad den andra personen hette. Båda gick hem på varsitt håll och sedan skrev vi ett statusmeddelande om det trevliga mötet vi hade haft på facebook. Samma dag fick vi besked på varsitt håll om att vi hade en gemensam kompis och hon fixade så vi fick kontakt. Sedan slutet av maj har vi varit ett par och jag har nog aldrig mått så bra som jag gör just nu med livet:)

Min kärlek och jag träffas bara var 3:e helg och ibland känns det tufft och jag kan tveka stundtals då han pluggar till sjökapten och kommer vara borta mycket. Men min tveksamhet upphävs varje gång när vi träffas för jag trivs som fisket i vattnet då. Det känns även skönt att vi planerar framtid med barn och boende, när han är klar med studierna:) Jag åker till Thailand med min familj om en månad och det förstärker känslan av välbefinnande:)

Ja, nu när jag äntligen hittat hit igen så kanske jag kommer titta in lite oftare..:) Tog ett tag att klura ut lösenord m.m

Ha det gott nu! Jag ska fortsätta njuta av min lediga dag med träning m.m

Kram T